Fantastiskt! Det gick att genomföra! Det halvtokiga(?) projektet att sjunga igenom de 325 första sångerna i Segertoner, Psalmer och Sånger, Den svenska psalmboken, Frälsningsarméns sångbok och Cecilia (Katolska kyrkans psalmbok) visade sej bli en riktig upplevelse för många deltagare, och jag själv blev aldrig ensam en enda timme under det långa maratondygnet. Vi hade både akustisk och eldriven gitarr, saxofon, orgel och piano (+ ett munspel som dessvärre stannade i en persons ficka). Dessutom hade delar av serveringsgruppen gjort mer bullar och bestämt sej för att stanna längre än någon kunnat ana!
T.o.m. under natt och tidig morgon fanns det folk i kyrkan, och varje psalmvers sjöngs samvetsgrant igenom, om också ibland med mycket dämpade stämmor (för att spara rösten). Psalm 1 sjöngs i Bollnäs kyrka under viss orgelpompa - psalm 325 sjöngs ett dygn senare i Pingstkyrkan till enkelt pianoackompanjemang. Då var vi framme i danskan Elle Andersdatters beskrivning av den himmelska världen. Och då var somliga av oss färdiga att - efter härligt goda pingstmackor - stupa i säng.
Tack till alla som var med och gjorde satsningen möjlig! Slutet gott - allting gott. Gud give att det ska kunna sägas om våra liv lika väl som om psalmmaraton...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar