Ett 50-tal gudstjänstdeltagare, varav 5 barn, firade midsommardagen ute på Vevlingestrand. Anna-Karin predikade om brödundret och Skaparen, och i söndagsskolan talade vi om David och Jonatan - som exempel på hur Gud vill att vi ska vara mot varandra.
Tillsammans sjöng vi "O vad jorden nu är skön", "Måne och sol", "I denna ljuva sommartid" (alla 8 verserna) och "Över berg och dal". Kollekten uppgick till över 5600 kronor, vilket "härmed tacksamt erkännes", som man sa förr i Svenska kyrkan.
Visar inlägg med etikett O vad jorden nu är skön. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett O vad jorden nu är skön. Visa alla inlägg
21 juni 2008
11 maj 2008
Den tidigaste pingstdagen i Bollnäs Missionskyrkas historia
Trots att pingsten är den tidigaste sedan 1913 (d.v.s. den tidigaste som firats i denna kyrkolokal)kunde 40-talet gudstjänstdeltagare inleda dagens gudstjänst med sången "O vad jorden nu är skön, klädd i sommardräkten" med musik av Mozart. Därefter sjöng vi som lovsång sista versen av "O Gud som skapat vind och hav" ("O du Guds Ande, kom och sänd").
Under momentet "Barnens ljus" berättade Anna-Karin om Guds Ande med hjälp av ett blått lakan som vi rörde och vars "vind" vi kände. Barnen blev påtagligt upprymda av att röra sej under det himmelsliknande, vajande lakanet, vilket fick Anna-Karin att associera till den heliga upprymdhet som fyllde lärjungarna den första pingstdagen - då de som varit så missmodiga och fega fylldes av kraft och frimodighet. Och inte minst: glädje!
På söndagsskolan handlade det om bönen, hur vi får tala med Gud, och den senare delen tillbringades utomhus i försommarluften. Under tiden läste Rolf texten från Apostlagärningarna om den första pingsten (den som brukar kallas kyrkvärdens mardröm p.g.a. alla konstiga namn på länder och områden som omnämns där) och höll ett personligt vittnesbörd.
Anna-Karin anknöt i sin predikan till pingstdagens resultat i form av en stor kristen församling, präglad av stark gemenskap kring Jesus och hans ord. Predikan spontansimultantolkades av en kyrkvärd till engelska för några nytillkomna gudstjänstdeltagares skull - kunde detta ske mer passande än just på pingstdagen, som ju bl.a. just handlar om överbryggandet av språkbarriärer?
Och efter predikan sjöng vi psalmen "Helige Ande, låt nu ske" samt, till avslutning, "Friheten sträcker ut sin hand". Och så var det dags för servering - fest i dagarna två, således! Så som en pingsthelg ska och kan firas, trots att Annandagen slopats som röd dag i almanackan.
Under momentet "Barnens ljus" berättade Anna-Karin om Guds Ande med hjälp av ett blått lakan som vi rörde och vars "vind" vi kände. Barnen blev påtagligt upprymda av att röra sej under det himmelsliknande, vajande lakanet, vilket fick Anna-Karin att associera till den heliga upprymdhet som fyllde lärjungarna den första pingstdagen - då de som varit så missmodiga och fega fylldes av kraft och frimodighet. Och inte minst: glädje!
På söndagsskolan handlade det om bönen, hur vi får tala med Gud, och den senare delen tillbringades utomhus i försommarluften. Under tiden läste Rolf texten från Apostlagärningarna om den första pingsten (den som brukar kallas kyrkvärdens mardröm p.g.a. alla konstiga namn på länder och områden som omnämns där) och höll ett personligt vittnesbörd.
Anna-Karin anknöt i sin predikan till pingstdagens resultat i form av en stor kristen församling, präglad av stark gemenskap kring Jesus och hans ord. Predikan spontansimultantolkades av en kyrkvärd till engelska för några nytillkomna gudstjänstdeltagares skull - kunde detta ske mer passande än just på pingstdagen, som ju bl.a. just handlar om överbryggandet av språkbarriärer?
Och efter predikan sjöng vi psalmen "Helige Ande, låt nu ske" samt, till avslutning, "Friheten sträcker ut sin hand". Och så var det dags för servering - fest i dagarna två, således! Så som en pingsthelg ska och kan firas, trots att Annandagen slopats som röd dag i almanackan.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
