Det kändes trist att inte kunna vara med. Programmet var enligt uppgift mycket välkomponerat - en vandring genom alla årstider - och det är inte varje dag man får tillfälle att höra Tore sjunga. Men Anna-Karin skulle vara mötesledare och röck då även in som kyrkvärd (istället för mej som var hemma och la isäng barnen). Det är så där ibland - och jag ser fram emot när barnen blir större och antingen kan följa med utan skrik och spring eller kan sköta sej själva hemma.
09 juni 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar