Vevlingeprogram 22 juni --10 juli

Midsommarafton fredag 22 juni
16.00 Midsommarstången pryds
16.30 Lekar kring stången för alla åldrar
17.30 Bollnäs Folkdanslag
18.30 Musik på tunet. Karl Jonsson och Rolf Herdin
19.30 Sånger vi aldrig glömmer. Sång och musik i sommarkyrkan. Runo och Kristina Strömmare.

Midsommardagen, lördag den 23 juni
11.00 Midsommargudstjänst. Runo och Kristina Strömmare

Söndagen den 24 juni
11.00 Minigudstjänst med Tore Karlsson.
Därefter utfärd till Trolldalen i Växbo. Medtag fika!

Lördagen den 30 juni
s19.00 Sång och musik från våra hjärtan. Familjen Berthling-Önneby, Jönköping.

Söndagen den 1 juli
11.00 Gudstjänst tillsammans med Pingstförsamlingen i Bollnäs. Curterik Persson.

Tisdagen den 3 juli
19.00 Vevlingetisdag med ostkaka. Medverkan av Tord Berbres och Bror Fagerhov. 60 kr. Lotteri.

Lördagen den 7 juli
19.00 Från klassiker till lovsång. En sångkväll med Anette och Eric Anders, USA.

Söndagen den 8 juli
11.00 Gudstjänst med nattvard. Eva Jernqvist.

Tisdagen den 10 juli
19.00 Vevlingetisdag med jordgubbar. Sång och musik Nils-Erik Norell. 60 kr. Lotteri.

Kallelsen till Guds rike: följ med och se!

Söndagens tema är stort och viktigt. Erika Cyrillus från Edsbyn predikade inför ca 25 övriga gudstjänstdeltagare om den största kallelse vi kan få. Vid "barnens ljus" jämförde gudstjänstledaren Gösta Norevi om kallelsen till tandläkaren som kan kännas rolig ibland (särskilt när man är liten, "hoppas jag har hål" :o) och helt säkert är nödvändig och bra - men som ofta ger oss vuxna obehagskänslor. Är det likadant med kallelsen till Guds rike ("om ni inte tar emot Guds rike som ett barn?")? Den kallelsen är ju ändå i första hand är kallelsen till fest och glädje och inte i första hand till en läkarundersökning.

Erikas predikan handlade bl.a. om vårt behov av "gudtid" (felskrivning för guidtid i broschyr i Falu gruva!) och om att kallelsen handlar om att människor går före oss och visar vägen ("följ med och se") - men också om att vi själva kan få visa väg. Utan evangelisatoriska krusiduller och avancerad diskussionsteknik. Nej: "följ med", "prova själv"!

Roland Åkerlund sjöng sångerna "Krön honom nu, Guds Lamm", "Har du hört den himmelska tonen", "Kom nära mig, du mänskobarn". Tillsammans sjöng vi allsångerna "En vänlig grönskas rika dräkt", "I Herrens barmhärtiga händer", "I tro under himmelens skyar" och till slut "Kom och se Guds mäktiga verk", som skrevs av Erika C. till "Kom och se-festivalen" 2005.

Andra söndagen efter pingst - om vårt dop

Envis som jag är räknar jag gärna "söndagar efter pingst" - trefaldighetssöndagen känns alltför anonym för att riktigt kunna räknas med. Nåja, första söndagen efter trefaldighet kan man förstås också säga om dagens högtid, som i vilket fall som helst betonade dopets gåva och rikedom.

Eva Jernqvist predikade och Ingeborg Garnäs spelade, bl.a. "I denna ljuva sommartid" både som inledning (de 4 första verserna) och som avslutning (de 4 sista). Som postludium fick vi höra "Jesus kär, gå ej förbi mig".

I söndagsskolan talade Anna-Karin om att Gud är med oss när vi reser, vilket kändes passande inför sommarens olika utfärder. Efter gudstjänsten blev det precis som förra söndagen först käk och sedan någon sorts "Söndagskul" nere vid stranden. För de minsta och deras föräldrar, alltså.

Styrelsemöte och psalmmöte på somrigt Vevlingestrand

I måndags kväll satt styrelsen och solade vid ett runt bord på Vevlingestrand. De jobbade säkert också, men det såg ovanligt mysigt ut.

Tisdag kväll samlades fyra personer från tre olika samfund och samtalade om höstens psalmmaraton. Det var också soligt och mysigt. Den 26-27 oktober går arrangemanget av stapeln. Alla är välkomna att delta hela eller delar av tiden! Vi sjunger de 325 första psalmerna i våra psalmböcker, alltså de som (nästan) alla samfund har gemensamt.

Premiär på Vevlingestrand - heliga Trefaldighets dag

Nu har säsongen börjat på Vevlingestrand - redan igår hade Lars-Erik Larsson en sång- och psalmkväll i Sommarkyrkan under rubriken "Sjung för Guds skull". Och idag samlades ca 30 personer, varav 5 barn, till gudstjänst klockan 11 - Eva Jernqvist ledde gudstjänsten och predikade bl.a. om Moses och den brinnande busken. Vi firade också nattvard.

De gemensamma sångerna idag var "Den blomstertid nu kommer", "Måne och sol", "Gud har oss skapat", "Gud är en av oss vid detta bord" och "Jag är med er alla dagar". Efter Barnens ljus och lovsången "Måne och sol" samlades de fem söndagsskolebarnen under klockstapeln(!) och sjöng, bad och lyssnade.
Vid gudstjänstens slut erbjöds både kyrkfika och hamburgertallrikar m.m. (den nye arrendatorn satsar en hel del på lagad mat) och köket har utrustats med bl.a. stekbord för den sakens skull). De som ville for sedan ner till stranden och invigde sommarsäsongen på Vevlingestrand med bad och slottsbyggen.

Annandag Pingst

...står det fortfarande i almanackan. Men kyrkorna tycks ha slutat fira den, trots att dagen kom med i den senaste evangelieboken. Somliga, som Stanley Sjöberg, applåderar i efterhand att den försvann som röd dag, eftersom det närmast var ett "missbruk av Anden" att fira helgen så länge.

Obegripligt. På vilket sätt skulle inte pingstens budskap förtjäna en lite längre helg, precis som julens och påskens? Särskilt i år, när vi ska fira den svenska pingstväckelsens 100-årsjubileum.

Och varför kan man inte fira Annandag Pingst med en eftermiddags- eller kvällsgudstjänst likaväl som man firar julafton och skärtorsdag? De är ju precis lika svartfärgade i våra almanackor.

Temat i måndags var hursomhelst "Andens vind över världen." En riktig internationaldag alltså, i motsats till den 6 juni som vi fick istället.

Kom igen nästa år, präster och pastorer! Planera in ett lite längre pingstfirande - gärna en temavecka ända fram till Heliga Trefaldighets dag (1:a söndagen efter pingst).

Glad Pingst!

Drygt 30 personer firade i helgen säsongens sista gudstjänst inne i stan. Från och med nästa söndag är det Sommarkyrkan på Vevlingestrand som gäller.

Vi sjöng bl.a. "Nu är det pingst i vårdräkt skön" och "Vinden ser vi inte, men dess röst vi hör". Eva Jernqvist ledde gudstjänsten och predikade. Även söndagsskolan handlade om den heliga Anden, om Gud som vind och låga. Efteråt serverades kyrkfika.

Nu är det pingst. I vårdräkt skön
står lunden doftande och grön,
och tusen fåglar sjunger glatt
i trädens kronor dag och natt.

Nu är det pingst. Nu är det tid
att få Guds Ande, ljus och frid.
Guds Ande, fräls oss, du som kan,
och lär oss älska helt varann.

Söndagen före pingst

Idag predikade Anna-Karin Holmberg i Bollnäs Missionskyrka för första gången på länge. Vi var ganska precis 40 personer i kyrkan, varav 8 barn. Uppe i kyrkan sjöng vi tillsammans "O sprid det glada bud" och på Barnens ljus berättade Anna-Karin om tavlan ovanför orgeln (den med Jesus i himlens sky). Söndagsskolan handlade om hur Jesus välsignar barnen och verkligen vill ta emot oss alla, och alldeles särskilt de små. Vad predikan handlade om vet jag inte ;o)

Kristi Himmelsfärds dag

Gökotta på Hänsjöberget 7.00, på Vevlingestrand 8.00 och på Onbacken 9.00 - gökottorna stod som spön i backen idag, och hade man velat kunde man ha varit med på allihop!

Nu blev det bara Hänsjöbergets gökotta för vår familj - med fiolspel av Hans Persson (ej missionsförsamlingens H.P.!) och gudstjänstledning av diakonen Anna Fäst.

En fantastiskt fin morgon med strålande sol om än inte alltför många plusgrader.

Fastän skyar honom lyfte
bort och ingen honom ser,
glömmer vi ej vad han lovat:
Alltid skall jag bo hos er.

Bönens söndag

"Mitt hus ska vara ett bönhus", sa Jesus. Och idag blev vi påminda om detta, när vi firade Bönsöndag i kyrkan. Vi var 25 personer, varav 6 barn, som sjöng sång 210 "Jag lyfter ögat mot himmelen" och sedan "Det lilla ljus jag har" i samband med momentet Barnens ljus. Gösta Norevi talade med barnen om vem vi ber till, och Jonatan tände ljuset. Sedan sjöng vi även sång 214 "Lär mig att bedja av hjärtat", 573 "Mitt hjärta, fröjda dig" och allra sist 212 "Långt bortom rymder vida".

Gösta var alltså gudstjänstledare, men predikant var Roger Henningsson från Arbrå som går pastorsutbildning på THS. Han talade om bönen både utifrån dagens evangelietext i Lukas 5 och utifrån egna personliga erfarenheter. Han betonade utifrån texten att 1) bön är viktigt 2) bön behöver läras och övas ("Herre, lär oss att be!"), 3) bön måste få ta tid, 4) bön kan ske i tystnad och 5) bön hör ihop med uthållighet. Bön är en förmån som ibland kan kännas som en plikt, men att samtala med sin Skapare ger både liv och insikt. Vi har stora löften om bönhörelse, och vi får hålla oss till dem både när vi ser bönesvar och när allt verkar förgäves. Vi får be i Jesus namn.

Kollekt togs upp till distriktet. Efter gudstjänsten serverades kyrkkaffe.

Barnträffens avslutning i Sörbo

I torsdags kväll hölls barnträffens traditionella avslutning i Sörbo hos Sven och Gertrud Jonsson. Ledarna Carin Hed och Britt Källänge var också med, den senare ledde andakten och repeterade både påskens och pingstens budskap (vi befinner oss ju nånstans mittemellan).

Efter flera böner och sånger erbjöds kokt korv av korvgubben John Kolsmyr, varefter vi följde honom (följa John) ut i ett skogsparti där Freluga-kolor växte som svampar ur jorden. Därpå gick den traditionella tallrikskrossningen av stapeln, men det är inte lätt att hitta av en tallrik när man först måste gå 5 meter med förbundna ögon! Och så till sist fika med kaffe för de vuxna och saft för de små.

Vi tackar alla ledare och medhjälpare för en fin kväll och ännu en termin - tack till både barn och föräldrar som deltagit och tack till vår Herre som lett oss så här långt. Framtiden får vi också lägga i hans hand - det är roligt att församlingens barnverksamhet är så levande och uppskattad i det expanderande Freluga-området, och vi hoppas att ännu fler vill vara med på olika sätt.

Att växa i tro

En underbar vårsöndag, 5:e söndagen i påsktiden. Gudstjänst med nattvard - Evald och Alice kyrkvärdar, Christer ljudbordsskötare, Eva Jernqvist gudstjänstledare/predikant och Gösta Norevi "celebrant" (nattvardsledare) - med Britt och Roland som nattvardstjänare. Vid orgeln Andreas Holmberg.

Ett 30-tal gudstjänstdeltagare varav 6 barn fick lyssna till en psaltarpsalm som inledning och sjöng sedan gemensamt sången "Som ett naket frö i handen". Ruben tände barnens ljus och Eva berättade om dagens tema, att växa - som ju barnen verkligen gör både ut- och invändigt! Även om Jesus står det ju i bibeln att "han växte till i ålder och visdom inför Gud och människor."

En liten sångkör hade samlats i förväg för att öva några sånger: "Vi vill komma, vi vill gå" (lovsång) och "Är Guds kärlek såsom havet". Vi var sammanlagt 6 sångare och tack vare Christer hördes vi nog riktigt bra.

I söndagsskolan handlade det om Jesus som Guds Son, ja, som uppenbarelsen av Gud själv. Petrus och de andra lärjungarna fick också "växa i tro" - det är inte så lätt att förstå det stora Mysteriet på en gång, om vi ens gör det någonsin. Men vi får vara hos Jesus och svara honom:

Vi vill komma, vi vill gå
när du kallar "Kom och följ mig!"
Vi vill komma, vi vill gå,
vi vill säga Ja till dig.

Vägen till livet

Idag, den fjärde söndagen i påsktiden, var vi 36 personer, varav 8 barn, som samlades till gudstjänst i Missionskyrkan. Till "Barnens ljus" hade pastor Eva gjort två vägskyltar, en där det stod JESUS> (jo, den pekade ditåt) och en där det överst stod Joh. 14:6 och nedanför JESUS. (Slå gärna upp Johannesevangeliets 14:e kapitel och se vad där står!). Skyltarna fick vi ta med oss ner till söndagsskolan i den uppfräschade källarlokalen - nytt ljust golv inlagt, jättebra!

Temat för själva gudstjänsten idag var "Vägen till Livet". På söndagsskolan sjöng vi "Gud tycker om alla stora, Gud tycker om alla små" samt "Jesus kärlek är så underbar" och berättade för varandra om vad vi själva tycker om. Till sist tackade vi för alltsammans och målade och byggde.

Gubben Noa

Idag var det tredje söndagen i påsktiden - som firades med SMU-gudstjänst i Missionskyrkan, en gudstjänst i Arkens tecken! (Passar ju bra när SMU-våningen heter just Arken). Ett 40-tal deltagare hade mött upp, varav 12 barn och ett 10-tal föräldrar. Roligt att alla åldrar vågade möta upp - gudstjänsten kallades ju "gudstjänst för små och stora" i annonseringen.

Vi sjöng först "Vi sätter oss i ringen" tillsammans och lyssnade på lite bakgrund till Noa-historien, innan alla barn (och en del föräldrar) med målade djuransikten fick krypa in i den provisoriska "Arken" framme på podiet. (Nattvardsbordet var tillfälligt undanflyttat en bit).

Tillsammans sjöng vi "Om jag vore en liten mus", hörde hur regnet föll och arken flöt iväg, sjöng "Vi sitter i samma båt", diskuterade matfrågan, sjöng "Bä, bä, bä, kan du säga vem jag är?" och skickade ut en spaningsduva (Karin Alm) några gånger. När hon kom tillbaka med en olivkvist och sedan inte alls, så gick även vi andra ut ur arken.

Vi sjöng Tryggare kan ingen vara under offergången efteråt, samt Gud tycker om alla stora, Gud tycker om alla små. Anna-Karin läste löftestexten om regnbågen och ledde den gemensamma bönen innan vi avslutade med sången "Hej himlarymder".

Fika efteråt - stort tack till fikagruppen! Och lekar ledda av Heléne och Karin! Tipsrunda utomhus och stafettlekar inomhus. Korv (både grillad och kokt) till slut - ett speciellt tack till "korvgubben" Christer Lagerhäll!

Noa är en stor förebild till Jesus - han som med sitt liv och död har räddat oss alla och vill rädda oss alla till ett nytt, evigt liv med Gud! Noa är också en påminnelse om vårt ansvar för varandra och för skapelsen. Låt oss inte slarva bort vår fina natur och de arter som ännu finns kvar på jorden! Ja, Gud välsigne oss allesammans!

Påskens vittnen

Andra söndagen i påsktiden firade 42 personer, varav 6 barn, genom att gå i Bollnäs Missionskyrka och höra om hur Jesus efter sin uppståndelse mötte lärjungarna vid Genesarets sjö. Bertil Persson predikade både om det och andra möten med den uppståndne. Roland Åkerlund var gudstjänstledare och hade "barnens ljus" där vi pratade om vad ett vittne är (till en bilolycka eller till Jesus´ uppståndelse!). Bertil och hans fru Gunnie framförde sånger till dragspelstoner.

Ingeborg spelade orgel till församlingssångerna "Herren lever, våga tro det", "Ge Jesus äran", "En liten stund med Jesus" och "Stå upp, förenade folk".

I söndagsskolan berättade Camilla om hur olika vi människor är skapade, men att Gud älskar oss hur vi än är och ser ut. Vi fick också be till honom och tacka för att han älskar oss.

Ja, Herre, vi får säga som aposteln Petrus: Du vet allting, Du vet att vi har dig kär. Men själva Kärleken med stort K består i att Du har älskat oss först. Och sänt din Son - d.v.s. blivit människa och utgivit Dig själv - till försoningsoffer för våra synder, som aposteln Johannes skriver.

Kan vi annat än älska Dig för det?

Lördagskul med liten påskvandring

I går lördag var det lördagskul för sista gången denna säsong. Karin ledde oss i sång och Anna-Karin lät oss följa med på en liten påskvandring i kyrkan (inkl. läktaren som var "övre salen"). Getsemane var bland blommorna bakom predikstolen, och ett kors restes vid entrén. Graven och dess "örtagård" var vid - ja just det, dopgraven. Som var öppen för att åskådliggöra påskens budskap: graven är tom och Jesus lever!

Efter påskvandringen målade vi påskägg och åt äggmackor innan vi som avslutning sjöng "Uppstått har Jesus, hurra, hurra" och bad

Käre far i himlen,
tack att jag finns till.
Hjälp mig leva riktigt,
göra det du vill.
Lär oss här på jorden
tycka om varann.
Låt oss få en framtid,
skyddad av din hand.

Glad Påsk - Kristus är uppstånden!

Ett 50-tal personer, varav ett 10-tal barn, deltog i söndagens påskfirande med hälsningen "Kristus är uppstånden! Ja, han är sannerligen uppstånden!" Barnens ljus som tändes därframme blev på ett särskilt sätt årets påskljus och ljusa var även sångerna: "Vad ljus över griften", "Kristus lever - underbara ord", "Kristus är uppstånden, fröjda dig, min själ", "Dina händer är fulla av blommor" och "Jesus har uppstått, halleluja".

Eva J. knöt ihop dagens texter så att Jonas tecken - profeten som hamnade i havets djup men räddades därifrån på ett så märkligt sätt - hölls samman med korsets och den tomma gravens tecken. Evangelietexten handlade idag om Maria som stod och grät utanför graven men fick möta den Levande, just när hon trodde att hon mött en konstig trädgårdsvakt som gömt undan Jesus kropp. Han som bar hela världens synd är uppstånden. Han lever och vi får också leva!

Efter gudstjänsten firade vi en liten men god påskfest i knytkalasform. Och sjöng till sist Jan Arvid Hellströms barnsligt fina sång "När Jesus kom till oss och gick på jorden", där sista versen lyder:

Och om du lämnar oss en stund på jorden,
så säger du: var inte rädd, för sen
så kommer jag en dag till er tillbaka,
och då blir allt så ljust och glatt igen.
Då ser vi att du står här mitt ibland oss,
fast kanske vi har tvekat: var det sant?
Då kan vi inte finna ord att tala,
då vet vi att vi får det riktigt bra,
för då får vi va´ tillsammans du och ja´.

Långfredag

På Långfredagen firades gudstjänst klockan 11 under medverkan av en tillfällig kyrkokör som sjöng "Se, mängden mot Golgata skrider", "Frälsare på korsets stam", "När jag ser min Jesus" och "På en avlägsen höjd". Gemensamt sjöng församlingen "Han gick den svåra vägen", "Du bar ditt kors", "Den kärlek du till världen bar" och "För att du inte tog det gudomliga". Eva Jernqvist predikade, Roland Åkerlund läste flera av texterna, bl.a. den gamla fina från Jesaja 53, och förutom dessa deltog drygt 35 personer i gudstjänsten.

Jesus för världen givit sitt liv.
Öppnade ögon, Herre, mig giv.

Vackra törnrosbuske som så blekröd står,
taggar gav du Jesus, jag din blomma får.

Gestemanestunder på skärtorsdagen

I torsdags firades nattvard i Missionskyrkan vid två tillfällen. På kvällen, klockan 19, var jag med själv. Vi samlades kring ett enda, stort bord med vit duk i Lilla Salen och firade nattvard tillsammans, ungefär lika många personer som i övre salen i Jerusalem den där gången för snart 2000 år sedan. Stort utrymme fick textläsningarna, och där lämnade vi så att säga övre salen för att följa Jesus till Getsemane och även till förhören i översteprästens gård och Petrus´ ömkliga försök att rädda sitt eget skinn. Så slutar skärtorsdagens händelser - natten före långfredagen var verkligen lång och sömnlös för både Jesus och många av hans fiender...

På den senare getsemanestunden sjöng vi bl.a. den något svårspelade "Du som gick före oss" (nr 74), men också "När vi delar det bröd som han oss ger" (nr 75).

Påskvandring på dymmelonsdag

I onsdags kväll var det ekumenisk påskvandring i Bollnäs. Denna gång dessutom filmad av Bengt Forsén. Som vanligt började vandringen i stadskyrkan och gick vidare till Schenströmsparken där getsemanetexterna lästes. Vid Missionskyrkan berättades om förhören i översteprästens gård och om Petrus´ förnekelse. Kolen glödde på eldstaden.

Vid gamla tingshuset stod Pontius Pilatus (kyrkoherde Ulf Allenbäck) och tvådde sina händer. Vi sjöng tillsammans "Du bar ditt kors, o Jesu mild" och gick vidare mot Onbacken förbi Pingstkyrkan, där Simon från Cyrene tvingades att bära korsbjälken. Vid muséet berättade vi om Jesus för spinnande hedningar och slutligen, framme vid Onbacken fästes tvärbjälken vid korset och vi slog in varsin spik för att påminnas om vår delaktighet i det som hände med Jesus på Golgata. Det var vår synd han bar, det var för vår skull han led. Under Bertils och Lottas ledning sjöng vi "O huvud blodigt, sårat" och Sören ledde i bön.

Carl Gotthard Liander, rektor för småskoleseminariet i Bollnäs, skrev 1886 (något bearb):

Från örtagården leder
till Golgata en väg,
som Anden själv bereder
och tecknar steg för steg.
Till paradis den vägen bär,
men en smärtornas väg det är.

Kom, syskon, låt oss dröja
i bön vid korsets stam,
i tron så blicken höja
mot Frälsaren, Guds Lamm.
Till paradis den vägen bär,
men en smärtornas väg det är.

Blott så vår själ skall lära
den evigt nya sång
till Guds och Lammets ära,
som sjungas skall en gång.
Han allt för oss fullkomnat har,
men en smärtornas väg det var.